Honung

Vad är honung?

Vad är egentligen honung, denna naturprodukt som människorna njutit av sedan urminnes tider?
Livsmedelsverket klargjorde 2003 vad som är honung.

Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Även andra arter av Apis producerar vad som på engelska kallas honung. Livsmedelsverket vägrar dock vid kontakt svara på vad de produkterna skall kallas på svenska. De hänvisar endast till EUs terminologi.

Förr stod det ”äkta” honung på etiketten, men eftersom det inte finns någon oäkta honung, så är det onödigt att poängtera detta. Visserligen kan man tillverka produkter som liknar honung, men likväl är det bara binas produkt som får kallas så.

Nektar kan bestå av flera sockerarter. Binas enzymer omvandlar dessa till druv och fruktsocker, två enkla sockerarter som kemisterna säger. Vattnet i nektarn avdunstar bina till dess att sockerhalten är 80% eller mer. Detta är nödvändigt för att inte sockret skall komma i jäsning.

Förutom druv och fruktsocker innehåller honung vatten, rörsocker, små  mängder av proteiner, enzymer, mineralämnen,  doft och smakämnen  mm.  Med hjälp av modern analysutrustning har man lyckats finna omkring 180 olika substanser i honung.

Varje blomsort har sin speciella sammansättning av doft och smakämnen. Detta betyder att honung från olika bigårdar får olika smak, beroende av tillgången på olika blommor. SBR honung från Mantorp, smakar i stort sett likadant år från år. Det beror på att honung från hela landet blandas innan den tappas på burk.  Köper man sin honung direkt från en biodlare, kan smaken variera från ett år till ett annat, ja till och med under säsongen om han skördat flera gånger.  Färgen på honung kan variera från nästan vit till mycket mörkbrun. Det hänger också samman med blommorna. Försommarhonung är som regel ljusare än honung som bina tillverkat av höstens flora. Exempel på ljus honung är sådan från oljeväxter som raps och rybs. Hallonhonung är också en ljus honung. Honung från ljung som blommar på hösten, är däremot mörk.

Flytande

Alla sorters honung är flytande och genomskinliga från början. En tid efter skörden börjar druvsocker att kristallisera ut från honungen. Man säger att honungen kanderar. Genom att röra i honungen under kanderingen, påverkar biodlaren den slutgiltiga konsistensen. Målet är att få honungen mjuk och bredbar med små fina kristaller som känns lena på tungan. Honung med mindre än 30% druvsocker, bibehåller sin flytande konsistens.  Exempel på sådan honung är akacia och apelsinblomshonung.

Ren energi

Honung är den mest energiladdade naturprodukten vi har. Dess innehåll av druv och fruktsocker omsätts snabbt i kroppen till bränsle för musklerna. Den bästa sportdrycken gör man av ett par matskedar honung i en liter vatten. Lite pressad citron gör smaken läskande i värmen.  Vad vi kanske inte tänker på när vi njuter av den goda honungen, är det otroliga arbete bina lagt ner för att producera densamma. För att tillverka en enda tesked, fordras mellan 1000 och 1500 blombesök, och det är bara svenska bin som pollinerar svenska blommor.

Sammanställt av Curt Augustsson

redigerat 2013-12-07 Rune Hedberg