Honungsbiets sinnrika sinnen

Sammanställt av Li Gessbo

Anatomi


Biets orienteringsförmåga

Biets orienteringsförmåga är inlärd och bin flyger lätt vilse! Om man målar kuporna i olika färger (blå, gul, vit och svart är de färger biet bäst urskiljer) hjälper man det att hitta hem till rätt kupa. Även ögonmärken i omgivningen och det egna samhällets lukt hjälper biet rätt.Biet använder solen som kompass när det orienterar sig, men kan orientera sig även när solen är skymd med hjälp av det polariserade ljuset från himlen. Solståndet avgör det polariserade ljusets intensitet och svängningsriktning.

Syncellerna i biets öga fungerar som filter, som bara släpper igenom ljus med en bestämd svängningsriktning. Biet uppfattar ett mönster, som ser olika ut beroende på solens position på himlen, och biet kan då orientera sig efter detta även om solen är skymd.

Ögat består av 3500 – 10500 små sexkantiga rör. Varje rör har en egen syncell som i sin tur består av åtta sinnesceller.

Var och en av ögats sexkantiga facetter uppfattar omvärlden som antingen en ljus eller en mörk punkt. Tillsammans bildar alla punkter en pixelartad bild av omvärlden.

Biets öga ger ett stort synfält, men det är orörligt och kan inte fokusera eller följa ett föremål med blicken som människoögat.

Hur bin talar med varandra


Ringdansen talar om att det finns en rik foderplats nära kupan, men säger inget om riktning eller avstånd.

Vippdansen talar om riktning och avstånd till en rik foderplats. Avståndet anges genom att biet varje gång det vänder rakt genom cirkeln utför en vippande, darrande rörelse med bakkroppen. Ju långsammare dansen går och ju eftertryckligare vippningarna blir, desto längre bort ligger fyndplatsen. Binas förmåga att uppfatta dansens hastighet gör att de med god precision förstår avståndet till foderplatsen. Vid motvind eller uppförsbacke anges ett längre avstånd och vid medvind eller nedförsbacke ett kortare avstånd.
Det är alltid avståndet fågelvägen som anges, även om biet måste flyga runt hinder för att komma fram.

Fynd rakt mot solen. Fynd rakt från solen. Fynd 90° till höger om solen. Fynd 40° till höger om solen. Fynd 90° till vänster om solen. Fynd 40° till vänster om solen.

Karl von Frisch

Det här arbetet om binas sinnen bygger till största delen på Karl von Frisch bok ”Binas liv” (Natur och Kultur, 1973). Den som önskar fördjupa sig i ämnet rekommenderas denna bok!

Karl von Frisch (1886 – 1982) var en stor pionjär inom etologin och studierna av de sociala insekternas liv. Han koncentrerade sig på tambiets samhällsliv. K v F har i sin forskning noggrant kartlagt tambiets orienteringsförmåga och dess ”språk”.

K v F ägnade 40 år åt studier av honungsbinas kommunikationsförmåga och sociala förmåga. Han utförde sinnrika experiment som gav honom svar på frågorna hur bin orienterar sig när solen är skymd och hur ett bi kan meddela andra bin var en födokälla är belägen. K v F undersökte även bins förmåga att urskilja geometriska former och deras färgseende. Hans forskning har inte enbart givit teoretiska förklaringar till biets förmågor eller ”kuriosakunskap” till den biintresserade, utan många av hans upptäckter har praktisk betydelse för biodlaren.

Sitt främsta erkännande för ihärdig, djupgående och framgångsrik forskning fick K v F 1973 när han tilldelades Nobelpriset i medicin tillsammans med Nikolaas Tinbergen och Konrad Lorenz.

Copyright: Li Gessbo
Naturvetenskaplig illustratör
www.gessbo.com