Lagar som styr lite av varje i honungssamhället.

uppdaterad 15-11-15

Svensk biodling berörs av ett antal lagar och förordningar. Till detta kommer för föreningsanslutna en del reglementen.

Den här sidan gör inte anspråk på att vara komplett när det gäller lagar och förordningar. En aktuell förteckning över de lagar och förordningar som berör biodlingen finns på SBR’s hemsida.

De kompletta lagtexterna finns att hämta på Notisum .

De olika förordningarna finns hos respektive statligt verk.

De statliga verk som framför allt är aktuella är Jordbruksverket Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
Gå in på deras hemsidor och sök på Bin, Honung, Mjöd osv.

Vad vi – hittills – funnit är att biodling och dess produkter berörs i följande sammanhang:

  • Äldre lagar
  • Grundlag
  • Miljöbalken
  • Import och Införsel
  • Speciella lagar
  • Livmedelsförodning
  • Skattelagstiftning
  • Alkohollagstiftning
  • Lokala ordningsstadgor
  • SBR’s stadgar, reglementen mm
  • KRAV, regler rörande ekologisk biodling, Demeter, Svensk Sigill m.m

Äldre lagar

Biodlingen var tidigare en viktig ekonomisk faktor. Skatteuppbörden erlades delvis i form av honung och vax. En intressant läsning om detta är Erik Husberg (se litteraturlistan) Han redogör också för hur bin behandlas i våra tidiga landskapslagar.


Grundlag

Främst berörs bin i Byggninga Balk.(Hela Byggninga balk finns att hämta på Projekt Runeberg )

21 kap. Om bi

1§ Flyga bi bort i annans skog, och följer ägaren dem till stock och hål, märker samma träd, och giver det byamän tillkänna; have ingen våld honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig i bärande och fridlyst träd; då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, vid bot, som i 13 kap. är sagt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin saklöst.

2§ Hittar man bi å egen bolstad, eller den han äger lott i; vare hans, som hitte. Är det landbo; njute han tridjung, och jordägaren två lotter.

Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott därav: hittar man dem utom hägnad, i annans skog och mark; äge tridjung, och jordägaren två lotter. Säga tvenne sig samma bi hittat; njute han denna hittelön, som först lyste. Om den, som å annans ägor hittar, och ej lyser, utan borttager, och om den, som med mat och bete till sig lockar annan mans bi, urskils i missgärningsbalken.

Eftersom detta kapitel inte ersatts med annan lagtext är det fortfarande det som gäller, även om det känns lite förlegat i vissa stycken. Det som avses med bärande träd torde vara ek, bok, apel och oxel. Bisvärmarna representerade ett stort värde. Intressant är fördelningen av svärmen, eller svärmens värde, mellan upphittaren och markägaren. En allmänt spridd uppfattning bland biodlare är att lagen säger att man delar lika.

Så var det eventuellt före Magnus Ladulås – men biodlare kan vara konservativa. Tillämpningen av lagen kanske är lite svår idag eftersom få vet vilka som är byamän. Troligtvis motsvaras de av dagens kommunalråd. Erfarenhetsmässigt är det idag så att markägaren snarast är glad om man tar bort bina och inte kommer med några anspråk. Passusen om att locka till sig bin ”med mat och bete” är dock aktuell. Användandet av fångstkupor är även i dagens biodling starkt begränsad, om än av andra orsaker.


Miljöbalken och följdlagar.

Miljöbalken och de följdlagar som berör den kom 1998.

Även om bin eller biodling inte förekommer som ord i lagen så berör den biodlingen på flera sätt. Notera dock att vad som i miljöbalken sägs om tillsyn inte är detsamma som vad som nämns i lagar och förordningar om bisjukdomar.


Import och införsel

Lagstiftningen skiljer på införsel ( från land inom EU) och import ( från land utanför EU). Det finns ett antal lagar som styr både import och införsel. Framför allt gäller det restriktioner av import/införsel av levande ( eller döda) bin och drottningar från länder/områden där det finns olika sjukdomar som omfattas av gällande lagstiftning eller som vi inte konstaterat inom landet.

Det finns också lagstiftning som reglerar export/utförsel av levande och döda bin från landet.

Det är således inte tillåtet att utan vidare ta in bin eller drottningar från t.ex. Danmark, Finland eller Norge utan vidare.  Det är inte heller tillåtet utan vidare att skicka t.ex. prover för nosematester till Danmark utan vidare.

Respektera dessa regler.

Speciella lagar

Det är framför allt två lagar som riktar sig speciellt till biodlingen.

Det är Bisjukdomslagen och Bisjukdomsförordningen. Båda lagarna är ursprungligen från 1974 och har kompletterats ett antal gånger sedan dess. Syftet med lagarna är att bekämpa och begränsa spridningen av vissa sjukdomar / parasiter. Det gäller Amerikansk yngelröta, Trakékvalster samt Varroa. Även om bin kan dabbas av en rad andra sjukdomar och parasiter så är det dessa tre som i lagstiftningen ansetts som mycket allvarliga. Lagarna reglerar bland annat biodlarens anmälningsplikt av uppställningsplats, bitillsynsmannens befogenheter samt bekämpningen av nämnda sjukdomar / parasiter.

Ytterligare en lag berör direkt biodlingen även om den inte medför några skyldigheter för biodlare och det är förordning om bekämpningsmedel Den reglerar användningen av bekämpningsmedel som är skadliga för pollinerande insekter, och berör främst jordbrukare.

Till lagarna är förknippat ett anal förordningar utfärdade av Jordbruksverket. De reglerar mera i detalj reglerar vissa områden.


Livmedelsförodning

Honung är ett livsmedel och skall behandlas som ett sådant i alla led.

Vad som tas upp i livsmedelslagen och livsmedelsförordningen gäller i tillämpliga delar för hantering av honung och andra produkter från biodlingen.

I verkets föreskrifterna finns också definierat vad som får kallas för honung.

Här finns också bestämmelser om när det behöver finnas etikett och vad som skall anges på etiketten.


Skattelagstiftning

Kring beskattning av biodling har det förekommit en hel del olika rykten. Lagstiftningen är dock kristallklar. All hobbyverksamhet som kan ge vinst skall tas upp till beskattning. Enda undantagen är bärplockning och kotteplockning där en undre gräns för vad som är beskattningsbart har angetts.

Från biodlarehåll har hävdats att biodling inte bör beskattas när det gäller mindre biodlingar , d.v.s. upp till 15 samhällen. Något sådant undantag finns inte i lagstiftningen. Tvärtom har riksskatteverket i en trycksak angett biodling som ett exempel på sådan hobbyverksamhet som skall beskattas.

Nu är det inte bruttointäkten som skall beskattas utan nettovinsten.

Alla kostnader som har samband med verksamheten är således avdragsgilla. Det kräver dock att biodlaren för en enklare bok över inkomster och utgifter. Utgifter är ju inte enbart vad man lagt ut i pengar utan också ­ vad jag förstått ­ kostnader för resor i samband med anskaffande av material och leversns av honung. Skriv därför upp vad det kostar att åka till affären efter socker, resor i samband med inlämning av vax till rensning, resor till och från möten med biodlareföreningar osv.

Troligtvis blir förtjänsten av biodlingen i normalfallet rätt liten om man sköter bokföringen. Ett underskott ett år får sparas och kvittas mot ett senare överskott under ett antal år. Så ett enstaka rekordår behöver inte innebära restskatt.


Alkohollagstiftning

uppdaterad 12-11-27

Alkohollagstiftningen har under åren genomgått ett antal förändringar. Historiskt har honung använts både som sötning av viner ( jfr fynden från Regalskeppet Wasa) och som utgångspunkt för framställning av mjöd, honungsöl och mölska.

Genom förändringar i lagstiftningen utgick möjligheterna att använda honung som bas för jäsningsprocessen och mjöd fick därmed inte framställas.

I Alkohollagen 1994 ( SFS 1994: 17384 ) öppnades möjligheterna att göra Mjöd och andra jästa produkter baserade på honung. De kom då att betraktas som vin.

5§ Med vin förstås en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent

I den nu gällande alkohollagen (2010:1622) har definitionen på vin ändrats. Mjöd räknas nu som ”annan jäst alkoholdryck”. även om honung inte nämns.

9 § Med annan jäst alkoholdryck avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl.


Lokala ordningsstadgor

Biodling kan regleras i lokala ordningsstadgar. Det kan gälla begränsning av antalet samhällen inom vissa områden osv. Det finns ingen enhetlig linje så det är upp till varje biodlare att skaffa sig information om aktuella bestämmelser.

Troligtvis går det inte att hitta den lokala ordningsstadgan på kommunens hemsida utan man får beställa den via telefon eller vanligt brev.


SBR’s stadgar, reglementen mm

För medlemmar i SBR gäller SBR´s stadgar samt de aktuella förordningar som antagits av senaste riksförbundsmöte.


KRAV m.m

För att bli godkänd som KRAV-biodlare gäller speciella regler som kan erhållas via deras hemsida.

För organisk biodling finns regler angivna hos Jordbruksverket.

Det finns också en del andra märkningar ( Svenskt Sigill m.fl) För regler för dessa sök på resp. märkning.


Referenser:

Aktuella lagar finns att hämta hos Notisum

Förordningar och vissa lagar finns att hämta på repektive statligt verk.

SBR´s stadgar och bestämmelser finns att hämta på SBR´s hemsida

För bestämmelser om KRAV-regelr hänvisas till KRAVs hemsida

För lokala ordningsstadgar hänvisas till respektive kommun (telefon, eftersom de sällan är utlagda på nätet)