Det äldsta fyndet av ett honungsbi (Apis) kommer från Västra Tyskland och är mellan 22 och 25 miljoner år gammalt.
Under årens lopp har ett antal arter utvecklats på olika ställen. Hur många arter det finns tycks vara lite oklart. Uppgifter kommer då och då om nya arter. Ibland kan man enas om att det är en egen art, ibland klassas det i stället som en underart.
- Apis mellifera, det europeiska biet
- Apis cerana, det asiatiska biet
- Apis dorsata, jättebiet
- Apis florea, dvärgbiet
- Apis adreniformis Smith, buskbiet
- Apis laboriosa, himalayan honeybee
- Apis koschevnikovi, det röda biet från Borneo
- Apis nigrocincta Smith. Inget svenskt namn
- Apis nuluensis Tingek, Koeniger & Koeniger. Inget svenskt namn
- Apis binghami(Cockerell 1906) Inget svenskt namn
- Apis javana (Enderlein 1906) Inget svenskt namn
Samtliga arter utom A.mellifera hör hemma i asien.
När de olika arterna utvecklades är lite oklart. En teori går ut på att två linjer utvecklades.Ur den ena linjen utvecklades A.cerana och A.mellifera för något mellan 25.000 och 1 miljon år sedan genom att raseran åtskiljdes av bergskjedjor, öken och ökenliknande områden.
A.cerana har ett utbredningsområde från Indien / Afganistan till Japan (exklusive ön Hokkaido).
A.mellifera har ett spridningsområde från Iran till Afrika och Europa.
De olika spridningsområdena avsiljs som närmast av 600 km öken.
Honungsbin fanns således ursprungligt spridda över samtliga kontinenter utom Antarktis och Amerika.
Två arter (A.mellifera och A.Cerana) utnyttas som ”husdjur”, övriga arter utnyttjas endast i samband med honungsjakt .
Latin: Apis mellifera
Vanlig svenska: Vårt vanliga honungsbi.
Ursprunglig spridning: Europa och Afrika samt bort mot Asien.
Numera infört i Australien och till de Amerikanska kontinenterna.
Det bi som idag har den största spridningen och den största kommersiella användningen. Ett antal raser finns. Några exempel är:
sv Europa och medelhavshområdet
- A.m carnica
- A.m cecropia
- A.m ligustica
- A.m macedonia
- A.m sicula
nv Europa och v. medelhavsområdet
- A.m iberica
- A.m intermissa
- A.m mellifera
- A.m sahariensis
Främre asien
- A.m adami
- A.m antolica
- A.m armenica
- A.m caucasia
- A.m cypria
- A.m media
Afrikanska raser
- A.m capensis
- A.m intermissa
- A.m lamarkii
- A.m litorea
- A.m major
- A.m monticola
- A.m sahariensis
- A.m scutellata
- A.m unicolor
- A.m yementica
- A.m.adonsonii
För den som är intresserad av dessa är Broder Adams böcker en god introduktion.De bin som ibland förekommer i pressen under beteckningen ”mördarbin” anses vara en korsning mellan europeiska bin (A.m ligustica) och aferikanska bin (A.m.adonsonii) De har spritt sig från sydamerika via mellanamerika till södra nordamerika. De har samma temperament som A.m.adonsonii. I afrika har man dock utvecklat en annan teknik vid skattningen av A.m.adonsonii. Kuporna är upphissade långt upp i träden och firas ner när samhället skall skattas. De aggresiva flygbina blir då kvar långt upp, där kupan normalt finns, och besvärar inte så mycket vid skattningen.
Genomsnittlig årsproduktion av honung: 25-40 kg
Latin: Apis cerana
Vanlig svenska: Det asiatiska biet.
Ursprunglig spridning: Indien -Kina.
Följande underarter finns:
- A.c. cerana
- A.c. indica
- A.c. japonica
- A.c. himalaya
Åtskilliga underraser finns beroende på land / ort. Omnämns i litteraturen som Apis indica.
Biodling baseras på detta bi. I motsats till det vanliga honungsbiet ( A. mellifera) flyger detta bi endast ca 700 m. Eftersom flygområdet är begränsat användes vandringsbiodling till olika grödor.
Litteraturuppgifter uppger att floderna i Kina utnyttjas som transportleder i detta sammanhang. Vandringsbiodling på liknande sätt har för övrigt också förekommit på pråmar på Nilen med A. mellifera.
Apis Cerana har utvecklat en balans när det gäller varroa ( Varroa Jacobsoni) och kvalstret tycks inte orsaka alltför stora skador på bisamhället.
En yngelsjukdom, Thai sac brood viral disease, slog 1992 ut över 90 % av de indiska bisamhällena (Apis cerana indica L.).Resistenta samhällen har identifierats.
I Indien produceras årligen 2.750 ton honung. Biodlingen baseras på det indiska biet, Apis cerana indica L.Ca. 40% av skörden kommer från odlingar av gummiträd. Problemet är att gummiträdet under april – december inte ger någon nektar. Genom att plantera en del andra växter skulle honungsskörden i planteringarna kunna ökas med uppskattningsvis 45.000 ton. Med 30 samhällen per biodlare skulle det skapa deltidsarbete för 150.000 personer.
Genomsnittlig årsproduktion av honung 6-8 kg
Latin: Apis dorsata
Vanlig svenska: Jättebiet.
Ursprunglig spridning: Indien – Bortre Indien
Bygger en kaka i det fria. Ofta högt upp i ett träd eller på en klipphylla. Kakan kan bli upp till en meter bred. Biet har betydelse vid honungsjakt. Det är dock mycket försvarsinriktat så skattningen kan ställa till med problem. Forskning pågår när det gäller bl.a. metoder för skattning av detta bi.
Genomsnittlig årsproduktion av honung: 50-80 kg
Latin: Apis florea
Vanlig svenska: Dvärgbiet.
Ursprunglig spridning: Indien – Bortre Indien
Bygger en enda fritt hängande vaxkaka. Dock är denna betydligt mindre än jättebiets. Kakans överdel är plan (vågrätt) och där utföres bidanserna (A. mellifera och A.cerana utför danserna på en lodrätt yta)
Genomsnittlig årsproduktion av honung 200-900 g
Latin: Apis adreniformis
Vanlig svenska:
Ursprunglig spridning: Bortre Asien
Uppgifterna om detta bi är sparsamma. Det är dock ett litet bi som liksom A.florea bygger en vaxkaka med plan överdel där bidansen äger rum. Förekommer bl.a. i syd-östra Thailand, Sichuan och Hunan i Kina samt på Filipinerna, ev en underart till A. florea
Latin: Apis laboriosa
Vanlig svenska: Himalayanska honungsbiet (Himalayan honeybee)
Ursprunglig spridning: Himalaja. Finns upp till höjder mellan 3000 och 5000 möh.
Eventuellt en underart till A. dorsata
Latin: Apis koschevnikovi
Vanlig svenska: Det röda biet (The red bee).
Ursprunglig spridning: Tropiska bältet i Asien.
Sparsamt med uppgifter i litteraturen.
Genomsnittlig årsproduktion av honung: uppgift saknas.
Latin: Apis binghami (Cockerell 1906)
Vanlig svenska: Inget namn på Svenska
Ursprunglig spridning: Filipinerna.
Kan eventuellt vara en underart av A. Dorsata
Latin: Apis javana (Enderlein 1906)
Vanlig svenska: Inget namn på Svenska
Ursprunglig spridning: Sydöstra asien, Indonesien.
Sammanställt av Rune Hedberg